Ajj löv träd

Jag måste andas och flyr Malmö, tar tåget till Simrishamn. Jag tittar på träden som susar förbi. Det är något med träd nu. Jag har fått fnatt på träd - jag vill krama dem (allvarligt). Det är två tanter på tåget som småpratar. Den ena berättar att hennes son fått tre hjortstekar i present som hon och hans fru tillagat. Det var recept till med, som skulle följas, såsen var jättekrånglig. De fortsätter prata medans jag läser kultursidorna i SvD samtidigt som jag funderar på vad det var som var så krångligt med såsen.

Rosa möter mig vid stationen. Hon har fixat lunch på konstskolan. Jag myser över att sitta bland målarpryttlar, halvfärdiga skisser, tyger, krukor och installationer som jag inte förstår. Vi har utsikt över hamnen. Vi går en sväng. Mitt ben är dumt. Det vill inte, jag är så trött på det, jag längtar verkligen efter tills det fungerar som förr igen, så jag kan hoppa springa och klättra. Jag är trött på att vara en gammal tant som inte kan gå i mjuk sand, hoppa på konserter och som måste vara FÖRSIKTIG hela tiden. Så jävla osexigt, att vara försiktig.