Mangobruden finns numera på Twitter

Här!

Naturen är god och jag är fri!

Kanske är det till och med så att jag börjar skriva igen! Whiiihaa.

Tågluffarlukter

Jag ville bara berätta - helt kort - att det luktade gammeldags tågstation när vi paddlade förbi Malmö C idag. Du vet, järn, resa, sol, olja, damm och tåg (samtidigt) - det påminner om tonår, äventyr, oupptäckta städer, tågluffarsomrar i storstäder i öst. En billig ryggsäck köpt på IKEA-family, surt rödvin, kexchoklad, slitna levisjeans, trevande kyssar med smak av Lucky Strike, tubsockor och Konica Pop.

Skrumpna tanter och ägg

Jag har lite snyft i kroppen. Går in på gamla kärlekar som gör onts facebooksidor, bra därför att. För att det ska göra extra ont? Lite tomhet och ensamhet samtidigt som jag tycker att jag lever ett förfärligt trevligt liv.

Jag ligger mellan de solbrända, skrynkliga tanterna på Sibbarps kallbadshus. Gömmer mig bakom mörka solglasögon, läser DN kultur bara för att reta de inbitna gamla skånskorna. Lyssnar på deras kackel om ditt och datt, låter det som för dem är viktigt åka in i mina öron och förvandlas till ett tryggt, oviktigt bakgrunds sus i min hjärna. Jag älskar solen. Jag sträcker på mig. Dricker lite vatten och ser fram emot att bli en sådan där kaffedrickande kallbadskärring. På riktigt.

Fast tills dess känns det som om jag måste uträtta något. Skaffa barn och bli lycklig eller så. De visar ett program på teve om sjuttiotalistsinglar. Fast egentligen handlar det om att kvinnor måste skaffa barn innan äggen skrumpnar bort. De börjar skrumpna vid trettiofem säger en forskare. Jag är trettiofem.

Jag har nio personer i min lägenhet. De gör mig lyckliga. En av dem skrattar högt och bullrigt. Vi dricker kaffe och äter bullar som Rutan bakat. Vi har sjökort framför oss och planerar vad som ska hända om två helger. Mest pratar vi om vad vi ska äta och dricka. Minst om vart vi ska paddla. Det är som det ska. Sedan går de och lämnar mig med några bullpapper, koffeinskalle och virriga tankar om att jag gillar dem. Allihopa. Sedan känner jag mig ensam i alla fall.

I fredags blev det så där galet. Jag och solrosen drack rosé redan klockan fyra. Drack öl på vägen till Tempo. Gömde ölburken bakom våra scarfar som 14-åringar. Blasé. Skvalpade in på Tempo, åt bartallrik. Slöt upp med övriga. Pratade med Marilyn Monroe, Kyss-Mannen, Istitutet-människor, Kycklingen och Sälen. Skvalpade över åt alla håll och tog en taxi hem. Dagen efter var jag mycket trött på mig själv. Låg och tittade i taket på dess skitiga vithet, undrade vad jag och mina ruttna ägg höll på med. På riktigt. Undrade varför jag gjorde mig själv illa med vilje.

Att flyta ovanpå

Jag är glaad och lite överstimulerad. Min Fru har varit här i helgen och vi har haft grymt trevlig. Jag har känt mig lite vacker, underbar och onåbar. Fint. Älskar den där känslan.

Vi började med Filicori kaffe (mitt favoritkaffe) på gamla väster mot en varm husvägg. Sedan gick vi hem till mig och fixade valborgsmiddag med färskpotatis, rökt fisk från Hodderna, gräddfilssås, hembakt bröd, sallad och iskallt rosévin. Kycklingen, Sälen, Pellekan och Svanen kom och agerade middagsgäster. Vi inledde med att berätta om dåliga däjter - det finns inget som piggar upp en middag som det. Vi avslutade med chokladmousse och jordgubbar, kaffe med creme catalana (som jag köpte i Barca - skitläskigt). Sedan cyklade vi ner till Opera Grillen för Pariserlivsfesten. Jag var på mitt bästa humör och vi dansade till Edith och kändes oss fladdriga och underbara. Jag och Calle i Vit Päls planerade en en-dags-festival i gropen vid Scaniaparken, jag tog upp idén med Ilmar, försökte få Mattias Oscarsson med på ett livsstilsmagasinsidé (utan större framgång), flöt avanpå med E och blev glad över att svår-men-söt-P var där...

Dock slutade kvällen med några riktigt fina tvättmaskinskyssar (dvs. tvättmaskin i huvudet..swoosch..) och med att någon jääääävel stulit min två veckor gamla 4000 kronors cykel som jag varit så OTROLIGT glad för. Va?

Fredagen bjöd på ägg och bacon frukost, häng på ribban med fru och Svan. Rätt skönt.

På lördagen var vi på China Garden och åt dim-sum frukosten. Extremt trevligt. Och gott. Rekomenderas varmt. Ett litet Kina i Malmö. Coolt, vi och knökfullt med kineser. Sedan våldgästade vi Solrosen och fick espresso och lemonad i hennes trädgård, lite Elska och Misan. Fint. Rabarber och mer fika med Herr och Fru och barn Svan på Ribban. Sedan blev det lammstek, vin och besök av en granne som låst sig ute iklädd en knallrosa gräddbakelse klänning med stor rosett på väg till ett sexparty (!) - hon fick en öl. Fjärilen fyllde år så vi förflyttade oss dit, tårta, vin och ost. Sedan knökfullt Tempo, en sväng på Brogatan och trötta fötter hem.

Ja typ så.

Så nu är jag rastlös men samtidigt sällskapssjuk (när frun åkt). Jag borde ligga på min spikmatta och titta in i en grå vägg. Ett litet tag.

Det blir kajak ikväll. Jag vill vara mera ledig och bara, bara flyta ovanpå..

Hallå!

Idag råkade jag surfa in på min egen blogg ifrån Mos blogg (som jag av en händelse råkat hitta på nytt till ifrån Davids nya blogghemsida med egen domän) där jag fortfarande är hedrad av en länkning.

Jag läste lite och kände att jag saknade den/er/dig. Kanske ska jag sätta igång att skriva lite igen. Jag öppnar upp för allmänheten igen. Så får vi se.

Och jag då.
För det är ju mig det här handlar om.
Jag, jag och jag. Mitt stora och lilla ego i skriftlig form. Min ensambarnssjäl som söker uppmärksamhet, mitt behov att uttrycka mig i skrift, att bli läst, sedd och hörd i det lilla formatet. Min slasktratt för den översta ångesten som kommer av att vara människa, att finnas till och för att få småsura uppstötningar över mina medmänniskor och över min egen litenhet och otillräcklighet. Min lilla, lilla värld, mitt hörn av världen, min verklighet och min korta evighet.

Jag mår bra.

Resten tar vi en annan dag.
Det ska bli roligt och se om någon hittar hit igen.

Ett meddelande till er bloggläsare

Jag tar med mig min saragade själ ut i skärgården ett par dagar. Blir ett litet kajakbreak en tid framöver ihop med mina superbrudar samt en kräftskiva med delar av släkten.

Bara så ni vet.

Tack för ni läser igen.

Det är ingen som ser när du gråter i regnet

Jag har lagt golv idag. Lagt golv och stekt pannkakor med lönnsirap och fruktsallad till. Pratat med Solrosen och Kycklingen. Ignorerat min mobil. Cyklat en lång sväng i regnet med tårarna rinnande nerför kinderna. Teatraliskt och skönt. Patetiskt, teatraliskt och skönt.

En sak jag tänkt på idag. Utdrag ur en konversation och ett skeende som nyligen pågått i en säng:

"Han tar av sig kläderna efter att ha kysst mig. Vi smeker varandra. Min blick far över hans nära på perfekta kropp, min näsa hittar nacken och jag snusar in hans lukt. Vi kysser varandra. Han drar av sig kalsongerna medans jag behåller min kläder på. Jag smeker honom, låter min hand omforma han penis. Den är lite för liten för att falla mig i smaken men han har andra kvalitéer så jag har överseende - jag vänjer väl mig, tänker jag. Han njuter av min långsamma behandling. Jag gör ett uppehåll och vi småpratar och kuttrar. Han kuttrar på skånska. Jag säger att han inte får prata skånska för då slutar jag träffa honom. Han lovar att skärpa sig - han vill ju träffa mig. Han säger att han penis inte är så stor, men att han trots det är nöjd. Frågar vad jag tycker, fikar efter bekräftelse månne? Jag säger att den är fin och inte jätteliten, att jag tycker om den. Sedan ger jag honom huvud - bra huvud. Han njuter. Jag njuter av det. Vi pratar om att ta ett tält och ett stormkök till Österlen på måndagen efter. Hoppas på fint väder. Han smeker mig över hela kroppen och säger att jag är underbar. Jag njuter.

Sedan säger han att jag inte är den rätta.
Under.
Bar.
Naken.
Oälskad.

Stop.
.

UV

Regn och golvläggning

Nu har jag vaknat. Jag har sovit. Efter att ha drabbats av ilska och frenetiskt diskat resterna efter vår så kallade romantiska middag (fy fan) eftersom jag inte ville vakna till något som kunde påminna mig om honom. Raderat allt som fanns att radera, kännat att jag ville utplåna. Skönt. Ofta blir jag så gråtmild och förlåtande men nu kvälvde hans egoistisika och världsfrånvända handlande mig, stod mig upp i halsen, gjorde det svårt att andas.

Jag tror jag fått nog nu. Jag tror han förstörde något på riktigt.

Fast idag är det en ny dag.
Det regnar. Jag skall till Solrosen och lägga golv. Jag känner att det är precis, exakt det jag vill göra. Jag har aldrig gjort det förut men jag tror att det är det som behövs komma till. Regn och golvläggning.

-----

För att underhålla er lite lägger jag ut några foton från förra veckans dyksemester i Röda havet.

Nu är jag här igen..

Nu är jag här igen. Jag vet inte om det blir något långvarigt men nu är jag här igen. För nu är jag här igen för jag har just hamnat i en situation som jag inte vet hur jag ska hantera. Nu är jag här igen för jag är mer trasig, bekräftelse behövande och realationsblasé en jag någonsin varit. Jag är chockad, rödgråten, väldigt besviken och uppgiven.

Sönder.

Jag visste det, jag föll, jag visste att jag skulle falla. Jag tog språnget, igen, all logik tydde på att de rosa molen vi byggt upp skulle hålla för mina sargade kärleksfotsulor.

Vi ligger i sängen. Vi är båda nakna. Han smeker mig med sina stora, varma händer. Han frågar om jag tycker om det och jag säger att det är skönt. Han säger att jag är underbar. Sedan säger han att tänkt på oss och han tycker så mycket om mig men att jag inte räcker.

Jag faller.

Vi sitter vid bordet. Han säger att han vill ha barn. Han säger att han är redo. Jag säger inget. Undviker att vara precis. Känner att det är för tidigt. Känner att jag känner att jag känner att jag vill ha honom. Att det är nu det börjar. Att nu är han nog här. Jag släpper taget och faller. Sedan säger han att det nog inte är jag som är hon fast att jag är underbar.

Underbar.
Jag är underbar.
Jag är bar.
Naken.
Väldigt naken.
Väldigt oälskad.
Lurad!

Jag förstår inget.
INGET.
Jag har inte förstått. Inte fått en vink.
Klonk.

--------

Det västa är inte att det gör ont, att jag är ledsen och trasig.
Det värsta är att jag blir blasé, hård och kall.
Att jag slutar vara en riktig människa.
Att jag slutar känna.
Att jag inte vågar.
Fan.

--------

Tyck att jag är patetisk.
Men det är så här det är.
Det är precis så här det är.
Det är precis så här det går.

Blomster

Svanbarn

Ella?
Astrid?
Elsa?
Molly?
Leija?

Jag tycker hon ser ut som Master Yoda i Star Wars. Så jag föreslår Yoda.
Annars. Jo. Jag har varit och tittat på Voices på Operan. Det var bra och konstigt samtidigt. Många gånger estetiskt väldigt vackert. Nu är jag hemma och imorgon kommer det folk och viger in bordet så det blir nog lite matlagning under dagen imorgon.

Annars är jag nog mest lite..hmm..tom..

Fullmåne..

Positiva grejerier

Jag måste skryta lite. Jag har varit rätt duktig på att träna de senaste veckorna. Faktiskt. Bara så ni vet.

Förövrigt vill jag berätta att jag åt en särdeles god lunch idag på Atmosfär. Jag har inte käkat där innan men nu har ju de sänkt priserna och det ligger nära mitt nya jubb, så. Jag och trevliga kollegan (från förra jubbet) var där och jag beställde fisksoppan som var FABULÖST god! Och då vill jag tillägga att jag ätit endel fisksoppa i mitt liv, bla åt jag Brogtans fisksoppa för ett par veckor sedan och den var ljuuuusår ifrån den här (dessutom var servitrisen en av de otrevligaste jag träffat på, på mycket länge - på Brogatan alltså. Men bara servitrisen inte övriga där). Så mina kära vänner, besök Atmosfär, extremt privärt, 85 pickadoller på lunchen och 280 för en trerätters på kvällen. Dessutom exemplarisk trevlig service (som sig bör - förlåt för så lite dricks men jag hade bara danska cash kvar - pinsamt). Kanske borde jag och min fru gå dit när hon kommer hit om två veckor (kvällen innan vi åker till Baaaarcelooona). Boka bord.

Sedan vill jag till sist tillägga att det finns en tant som är på morgonteve på svt som är bra. Hon heter Lotta Bouvin-Sundberg. Jag tycker hon är för jäkla bra i sina intervjuer. Den andra pojken med glasögonen - han är bara för mycket. Jag gillar Lotta. Hon är bra - vill helst ha henne till min morgongröt varje morgon. Go Lotta!

Eller det är nu jag tillsist vill tillägga att ni bör gå på SKAMBYRÅN: MORTIFIED SWEDEN # 2 imorgon kväll. Sist tyckte ju jag att det var en riktig höjdare.

Go kväll!

Lousiana- & mamhelg

Jag medverkar i en av Jon Kesslers fantastiska tekniska installationsmonster
Mamma precis vid Louisianas finaste rum
Jon Kessler grejer

Giacomettikvinna - finfin
Sill, bröd och öl på uteserveringen
Mam och jag på Jon Kessler
Mam i Jon Kessler istallation
Jag i Jon Kesslers värld.

-----

Mam och jag hade en fantastisk fin dag på Louisiana igår. Mycket folk på Cézanne & Giacometti-utställningen - det var lite jobbigt men, men åker man en fin lördagvårdag så får man skylla sig själv. Skaldjuren var mycket goda och uppskattade på fredagskvällen även om jag hade lite svårt för att äta krabban...

Kycklingen och jag hann med en kajaktur efter att mamma åkt idag. Det är faen det bästa just nu! Jag älskart, älskart! Jag blir glad och mår bra. Sedan är jag väldigt, väldigt förälskad i Håkans nya. Jag lever på den lite.

Sedan har Herr och Fru Svan fått unge!!!

Jag har sett henne på bild men kommer nog få se henne i veckan. Hon är ett under! Fast Svanen sa att det gjorde överjävligt ont att lägga ägg...

Vi hade en fantastisk kväll igår. Att man kan gå från jobbet en torsdagskväll och sätta sig i en kajak några timmar - otroligt fint. Det luktade vår och jag fick rusiga frihetssommarkänslor. Suck..

Idag har jag varit nere vid hoddorna och köpt en levande krabba, havskräftor och räkor. Jag kokade krabban. Det var faen inte kul, den viftade med klorna och såg jätteledsen ut. Jag försökte göra dess lidande kort utan att titta på den. Min mam kommer ikväll, hon skall få skumpa och skaldjur efterföljt av muscatel och chokladdoppade jordgubbar. Jag tror det kommer duga. Imorgon blir det en sväng till Louisiana, det ska bli kul för det var evigheter sedan jag var där. Har planerat in en kajaktur på söndag med Kycklingen med. För er som inte har något inplanerat tror jag Club Bestefar på Amore kan vara en hit.

Rebus

PLUS

PLUS


PLUS

är lika med sant!

Ajj löv träd

Jag måste andas och flyr Malmö, tar tåget till Simrishamn. Jag tittar på träden som susar förbi. Det är något med träd nu. Jag har fått fnatt på träd - jag vill krama dem (allvarligt). Det är två tanter på tåget som småpratar. Den ena berättar att hennes son fått tre hjortstekar i present som hon och hans fru tillagat. Det var recept till med, som skulle följas, såsen var jättekrånglig. De fortsätter prata medans jag läser kultursidorna i SvD samtidigt som jag funderar på vad det var som var så krångligt med såsen.

Rosa möter mig vid stationen. Hon har fixat lunch på konstskolan. Jag myser över att sitta bland målarpryttlar, halvfärdiga skisser, tyger, krukor och installationer som jag inte förstår. Vi har utsikt över hamnen. Vi går en sväng. Mitt ben är dumt. Det vill inte, jag är så trött på det, jag längtar verkligen efter tills det fungerar som förr igen, så jag kan hoppa springa och klättra. Jag är trött på att vara en gammal tant som inte kan gå i mjuk sand, hoppa på konserter och som måste vara FÖRSIKTIG hela tiden. Så jävla osexigt, att vara försiktig.

Droppe

Det...

här (<<--- klicka) hade jag faktiskt velat se och höra.

Vemod

Jag har äntligen köpt ett stort bord med kaptenens hjälp. Imorse invigde jag det. Känns mycket bra att kunna väckla ut tidningen och ha lång ägg-frukost. Det fina är att det är ett slagbord så det kan bli dubbelt så stort. Nu kan folk droppa in på middag utan att hela lägenhet måste möbleras om. Jag planerar att ställa till med en bordsinvigningsfest med mat, vin och vänner.

Jag har en nästan obokad helg, eller i alla fall en väldigt flexibel variant. Jag är lite låg, längtar ut i naturen, plockar med mig en gren på vägen hem från en middag med Pellekan, vill krama träden och känner mig vemodig. Livet ger mig gaser. Kanske känner jag mig ensam samtidigt som att jag inte vill bli störd i mitt vemod. Vill fly stan, tristessen och ekorrhjulet å det grövsta - men stannar kvar. Frågar mig om jag väljer att stanna kvar eller om jag är för bekväm och lat för att välja?

Efterlysning!

Har någon hittat en nyckel med ett gult flygplan som nyckelring? Det är min!! I måndags cyklade jag ner till stationen, låste cykeln tog tåget till Lund för pannkakskväll med Herr J och W. När jag långt senare på kvällen var tillbaka i Malmö hade jag ingen nyckel när jag skulle låsa upp cykeln. Jag tycker jag alltid jag gör sånt där. Faen. Nu har jag ingen hoj. Är det någon som vet hur man får upp ett rejält cykellås alternativt hur man dyrkar upp det? Jag har låst fast cykeln i cykellåset...

Idag fick vi besök på kontoret...

Somna med afrohår och vakna med betongkeps

Hey, hey, hey. Hallå mina kära (trogna?) läsare. Igår hade jag en helt fabulös lördag! Den startade med att jag vaknade utvilad och obakfull klockan 07:30. Jag messade några vänner om frågade om de ville komma på middag på kvällen och sedan somnade jag om. Jag städade, åt frukost och läste tidningen. Sedan begav jag mig ner till kajakklubben för årets premiärkajaking. Kycklingen var där i en nya fin, röd kajakjacka. Det regnade lite men det var underbart ändå att glida fram på kanalen. Lite skakigt med två väldigt ojämt starka ben och idag är det segbenet jag har löjligt mycket träningsvärk i.

Sedan blev det en kexchokladslunch innan jag stack hem, duschade, dammsugade och lagade gulash med fruktsallad till efterrätt. Lilla Handled och Pellekan kom över. Vi råkade knäcka fyra flaskor vin plus Muscatel till kaffet... (min tanke var två glas vin till maten och upp och träna tidigt idag....). Stämningen var riktigt hög och jag hade smskontakt med Kyckligen, Fjärilen och Solrosen som var på maskerad. Lilla Handled och jag bestämde oss för att ta en taxi ner till Amore och Space Between (där vi skulle möta upp med övriga). Sagt och gjort. Anlände i speedat glädjerus till en fantastisk fest. Jag har varit lite trött på Malmös uteliv och detta var en riktig energikick. Amore är dessutom den perfekta lokalen (lokalerna). Allt var bra. Jag kan bara drömma om hur bra det kommer bli i sommar med innergården (som igårkväll var belamrade med eldar och stora, plastiga fotöljer)!! Extremt trevliga människor, jäkligt bra musik, snyggt med en touch av mystik, sminkös, konst, kuddmyshörna och GALET generösa bartenders.

Jag var mitt allra, allra bästa fyllejag. Dansade, pratade och hinkade vodka som att varje minut var den sista. Jag vet inte hur det går ihop för dem med endast femtio riksdaler i dörren (gratis före 22) och bartenders som var otroooligt generösa. Jag vet faktiskt inte hur många gratisdrinkar jag och Handleden fick i oss. Det allra bästa med kvällen var nog när Solrosen kom och jag fick låna hennes afroperuk! Ren lycka! Jag vill alltid, alltid ha afrohår nu. Galet snyggt! Galet coolt! Bättre än julafton för en femåring! Ni måste testa - ropen skalla - afrohår åt alla!

Det hände en hel hög med konstiga saker men det slutade med att jag trillade hem vi fem-hugget med afrohår via att ha highfivat tre taxichaffisar från kronprinsen och hem till mig. Idag har jag varit en spillra, men dock en glad spillra. Jag har fått en allregisk reaktion i ansiktet (i fredags) av en ny hudkräm - knottrig och varm i ansiktet. Jag sitter i t-shirt, sunkbyxor, rufsigt hår och filmjölk i ansiktet (svalkar..).

Jag hyllar The Space Between!

Hej!

Ok nu bjuder jag VERKLIGEN på mig själv. Nu (!) kom jag hem (klockan 06:15 - gammal tid med en afroperuk - jag vet inte riktig varför mer än att The Space Between is the shit och att kalles kaviar fotografen är förbaskat gullig...

Smygis

Igår beslöt jag mig för att helga Nöjesguiden med min närvaro vid deras smygläsning på Golden. Jag har aldrig tidigare varit men tänkte att någon gång ska vara den första och dessutom har ju Golden renoverat sina lokaler och bara det kan ju vara värt ett besök i sig. Så man var tvungen att osa (vilket jag gjorde) jag tog med mig Kycklingen som också påstod att hon osat. Vi kliver fram till den oerhört välkomnande (inte direkt..) NG-killen som står utanför och har nöjet att pricka av alla gäster. Han ber om våra namn. Jag säger MANGO tydligt - de prickar av. Kycklingen säger LILLA KYCKLINGEN - men hon är inte med. Hon hade visst inte osat, ajaj men hon kan visst gå in som min gäst, dock blir det lite problem med övriga som skulle haka på.. Vi får varsin Levis-klistermärkeslapp och en tidning. Vi går in. Känner oss bortsprungna och vilsna men försöker se ut som vi går på smygläsning nästan vareviga dag (VARFÖR gör man det?? Som att det skulle vara pinsamt att aldrig ha varit på smygläsning?? My god..). Vi förstår att det är någonslags gratis öl, kanske får man den på vår lewis-lapp - vi vågar inte chansa - vi köper öl istället! Inte kan man fråga någon hur det går till inte, nej, äh så pinsamt. Tillslut hittar vi plats. Kyckling tycker hon har ocoola kläder (hon är alltid cool) och jag tycker jag är tantig i mina jobbkläder men säger inget.. (som om det skulle spela någon roll...på Gooolden..på tidningsläsning...va faen). Sedan kommer Fröken J och Fjärilen. De förstår det där med klistermärket och skuttar fram till baren och får varsin gratisbira. Mat får man med. Men då måste man stå i kö...läskigt..och pinsamt..köa för gratis mat.. (jag vill påpeka att vi är väldigt hungriga). Vi avslutar ölen (som kycklingen köpt) och hon säger att nu får jag hämta våra gratisöl. Men det "vågar" jag inte (...........) så då går hon.

Varför är jag/man så här???
Det är ju inte klokt.

Ikväll blir det middagsavfirning på Brogatan av Herr Js flickvän som ska dra till Afrikat ett tag. Imorgon är det tänkt att Kycklingen och jag ska göra årspremiär för kajakingen (låt vädret vara med oss).

Daaaaansaaa

Jag älskar dans-teve - alltså RIKTIGT dansteve (inte Lets dace-skit). Ser "So you think you can dance" och älskart. Såg den dockusåpsdanseriet för några år sedan och blev helt fast då med. Det är nåt. Åh, vad jag skulle velat bli dansare. Offrat hela mitt liv åt denna ädla konstform, tränat, tränat och stretchat. En kropp hård som stål med långa men ändå lite bulliga snygga dansmuskler. En kropp som ANDVÄNDS till vackra, fantastiska saker. Åh, ett kall. Gå upp klockan fem på morgonen äta bovetegröt, kokt ägg och frukt, skynda sig till dansträningen i tajta trikåer och coola svängiga kläder som hänger på ett klädsamt sätt. Svettas, kämpa och skratta och dansa och kämpa för konsten...suck..

Fast jag har faktiskt tränat idag (även om det inte liknande dans..). Mitt hår blir jäkla snyggt efter jag har tränat. Liksom rufsigt-lockigt när det blir lite sådär halvsvettigt. Är det någon som vet hur man får till den looken på morgonen (utan att svettas..)?

Jag är väldigt karlosugen. Tror det här med karlar har gått över. Som ett långdraget virus som tagit tjugo år av mitt liv - nu är jag friiii!

Nostalgi

Jag har varit hemma i Linköping hos mam och pap ett par dagar. Legat i mitt flickrum, gått i skogen med hunden, lyssnat på vinden, köpt en kamera i Norrköping, sovit tio timmar per natt som en stock, läst en bok och fyra magasin, ätit ägg godis och jansson. Det är alltid nostalgi att komma hem, att vara dottern, att bli den som föräldrarna tar hand om. Det är skräckblandadförtjusning med så ska det låta i bakgrunden och mamma som frågar om jag har någon smutstvätt med mig (det har jag..) och pappa som läser soduko, eldar i braskaminen med hunden vid sina fötter och som ställer frågor som jag inte kan svara på.

Sedan åker jag tillbaka med tåget till Skåne. Jag kliver på och upptäcker att jag visst bokat en förstaklassbiljett, glider ner i ensamsätet och läser om design, trender och mode i Bon. Jag kliver av i Lund. Lund är en overklig stad som jag glömt. Ett liv jag glömt. Ett liv i Lund som var för bara drygt två år sedan. Lund? Jag går till konsthallen och tittar på en utställning med nakna kroppar på svartvita fotgrafier - Ellipsis. Jag förstår inte vad utställningen syftar till. Det är knappt vackert, inte provocerande och den förmedlar inga känslor till mig. Den är bara tråkig, kal och steril. Meningslös. Jag tycker den är dålig även om man inte kan tycka att konst är dålig eller bra, men jag tycker så ändå eller snarare tråkig. Sedan sätter jag mig utanför konsthallen i solen mot väggen tillsammans med a-lagarna.

Skippern och Kaptenen ringer. De har cyklat till Lund. Vi skall lyssna på Hellman och äta soppa på Mejeriet. Vi går dit och kön ringlar sig utanför. Vi köar in, till soppan, som är god men brödet är slut och vi får bara en halv tallrik. Mejeriet är fullt till bredden av sopphungriga, frusna och framförallt hellmansugna människor.

Jag sitter så jag inte kan se honom, han skymtar ibland mellan två högtalare, han vaggar fram och tillbaka, han sjunger, det är han Hellman, han sjunger, jag hör honom och han låter som förr, han låter som för 17 år sedan när jag hörde hon sist live. Lille, underbare, förvirrade Jakob. Jakob med pressen på sig själv som är omänsklig, som har filat på en ny skiva sedan 1990, som kanske inte alltid mått så bra, som så många människor har älskat och tagit till sin innersta hjärterot. Han är nervös, tappar ibland konceptet, texten, takten eller rösten men låter imellanåt som Hellman. Det räcker för mig. Jag är glad att han lever men det gör ont i mig att han får kämpa så hårt, att han tycker det är så jobbigt där uppe på scenen, att han är bortom alla gränser nervös, att han ber om ursäkt till alla människorna som förlåter honom allt och inget och som kommer acceptera vad han än tar sig för. Han sjunger "Vackert väder" och jag är i hamn, i famn och tillbaka tills jag var 16 år och stod och tittade på Jakobs klumpiga skor framför en scen i Linköping....

Påsksommar

Efter de senaste dagarnas stora förvirring har jag lyckats sansa mig, ställt in mig på påskledighet, ägg och godisätning. Stänger således av jobbdatorn, lämnar jobbmobilen kvar, går ut i solen, köper en fairtrade present till lille Finn som nyligen entrat världen, sätter mig på cykelhandlarens trappa, vänder upp mitt glåmiga fäjs mot solen och reder ut mina fyra telefonheadset.

I eftermiddag åker jag till mina småföräldrar för lite sociliserande. På söndag är jag hemma igen och hade tyckt det var fantastiskt trevligt om någon hade velat hänga med till Lund och ätit soppa och lyssnat på allas våran legeeend Jakob Hellman som spelar efter 14-tiden. Sedan verkar det som vi skall ha en lite påskmiddag hemma hos Solrosen, jag har lovat att tillverka en jassonsfrestelse.

Annars så längtar jag till sommaren. Ser jag en bild eller en film med sommarkänsla, försätts jag i trance och ljuva drömmar. När jag sedan inser att det faktiskt kommer bli sommar så småningom, så spritter det i magen och det blir som ett lyckorus som går genom hela kroppen. Jag kan knappt kontrollera mig. Åhhoåå.

(varför jag har lagt in en bild med franskarödbetor (eller är det chili?) som jag tog i Nice för två år sedan det vet jag faktiskt inte)

Mamma är inte arg, bara trött..

Hej bäbisar!

Idag är mamma trött för mamma måste vara mamma till massor med företag på jobbet också så när hon kommer hem orkar hon inte vara mamma åt sina egna barn. Hoppas ni förstår det bäbisar, för mamma älskar ju er mer än vad hon älskar sitt jobb. Mamma lovar att hon snart ska baka bullar och göra varm choklad igen. Joo, mamma mår bra, mamma ääär inte arg. Mamma bara lite trött, ungefär som eran nallebjörn Örjan - han är ju också alltid trött.

(herregud vad blev det här - ibland förvånas jag själv av vad det blir när jag surfar in på blogger och börjar skriva...)

Svarthjärta

Ok, så var det dags för lite patetiskt tycka-synd-om-mig bloggande igen. Lite martyr-mango. Men va faen man är inte mer än människa, man kan inte rå för sina känslor. Så är det bara. Jag har fått reda på lite omvägar att Mr X har något på G alternativt hade något på G med en av mina vänner. Inte den närmaste av mina vänner men dock någon jag litar på och bryr mig om. Jag vet inte om det var allvarligt/är allvarligt men det känns inget vidare. Det bränner i halsgropen och väller upp i svalget som frätande soda, kväver mig med svart frätande bitterhet eller jag vet faen inte. Jag känner mig sviken, förd bakom ljuset av henne, honom och de som visste. Jag kan inte hantera att någon av mina vänner är med Mr X - det går inte. Jag klarar inte av det, vill inte veta, se skiten eller umgås med dem eller någon i deras närhet. Det spelar ingen roll att det var länge sedan det tog slut. Han har fortfarande en alldeles speciell plats i mitt hjärta, vi har fortfarande ett mycket nära och förtroligt förhållande - det är speciellt. Han är speciell för MIG. Han är nog den människa som varit (är?) mest speciell för mig någonsin. Jag kan inte rå för det. Det molvärker. Ikväll vet jag inte om jag kan gå ut, klistra på mitt käcka leende och vara en underhållande solstråle. Jag stannar nog hemma. Jag och teven och en kopp te. Faen då.

Män som cyklar

En del män, när de cyklar, liksom breeeescyklar. Ja, de cyklar som de hade vääärldens största pung som hängde ner mellan knäna så de måste hålla benen brett isär när de cyklar.

De ser ju skitlöjligt ut.

Sluta.

Nu.

Tut.

Jag har 67 (!!!) par trosor.....

Uppiffat

Jag har fått höra från flera håll att tyvärr inte min förra blogg-e-postadress funkat. Jag har ändrat den nu till (se så fint till höger). Sedan har jag städat ibland länkarna. Det var en hel hög som lagt bloggandet på hyllan. Nya friska fläktar här till höger.

Håll till godo!

Viktoria!

Sedan har jag faktiskt namnsdag idag...

Noma!

Det är inte ofta en restaurang får ett eget blogginlägg i min blogg. Har det hänt? Jag minns faktiskt inte. I vilket fall så var jag med om ett FANTASTISKT restaurangbesök igår. Det var mer än ett restaurangbesök. Det var nog en sekt, en sekt som jag inte tvekade en enda, endaste sekund att hänge mig åt. Det var lagom varmt, lagom ljust och med lugnande naturfärger. Blomsterkreaktionerna var låga och naturenliga. Servicen exemplarisk utan att man kände sig stel och obekvämt uppassad. Det var inget som störde utan man vaggades in i en trygg, lugn, vin- och matlivmoder. Vi åt en sjurättersmeny med olika viner till alla sju rätterna. Varje rätt var som ett litet underverk. Vackert, utan att bli för pretatiöst. Därimellan var det mellanrätter. Rökta vaktelägg, små underbara bröd med isländska färskostar, renfilé, långsmal mussla med pepparotssnö, öländsk tryffel, svartrötter, löjrom, ostar - my god. Detta serverades av de sötaste av danskar. När man gick från bordet så kom det en ny servett, stolen drogs ut och de följde en till toaletten (som var ett äventyr i sig). Efterrätterna var inget för mig dock (ingen av dem) men vid det laget var jag så nöjd så det spelade ingen roll. Det kändes som jag aldrig gjort annat än och suttit och blivit serverad viner och fantastiska matkreaktioner. Men idag är jag tillbaka i verkligenheten och har slukat en microvärmd tomat- och kikärtssoppa med en sur eftersmak av dagenefterdessertvin..

Men som sagt. Smakar det så kostar det. Tror vi betalade cirkus 9000 dkk för fyra personer (eller företaget betalade).

Måndag!

Jag planerar aldrig in att göra något på måndagarna. Det är så jäkla skönt att bara ligga i soffan, pilla sig i naaaaveln, käka en pralin eller två och glo på en rulle. Just på måndagar är det extra skönt - varför är det så?

Min pap var här i helgen. Vi umgicks som bara den så nu är jag lite trött i den papparelaterade delen av hjärnan. Jag tror inte att man ska umgås med sin pap så intensivt, speciellt inte om det är en natur-hus-bil-pap. De är liksom inte vana att åka buss, bo i lägenhet, gå på utställningar, åka tåg och sånt. I vilket fall så var vi på Malmö Museer och tittade på Akvariet (där var pappa senast för över 40 år sedan). Det var en riktig hitt! Vi gillade det båda två. Elektriska ålar, gröna ormar, drakmalar, gröna och blå grodor och sist men inte minst sengångaren. Sedan var det väldigt spännande när vi lade ett bud på en tågbiljett på Tradera och åt thaimat på en båt bredvid fulla danskar.

Imorgon ska jag på nordens finaste (?) restuarang Noma i Köpenhamn. Tydligen har de två michelinstärnor och vi ska käka avsmakningsmenyn med vin och heeela rasket. Ska bli ytterst intressant för en mindre matnörd som jag.

Annars är det inte mycket. Känner mig lite ensam och övergiven kanske. Behöver en karl tror jag (en karl som jag inte är släkt med alltså...). Men det är säkert något övergående.

Tjipp, tjopp.

Moto Boy - I like the sense of yoooouuu...

Kom precis hem från en faaaaantaaastisk konsert på Debaser med det lilla underverket Moto Boy!

My God! Jag är helt såld på hela konceptet Moto Boy - från A till Ö. Från de höga falsetterna, till läppstiftet, det ogenomtänka svordomsmellansnacket och batmangitarren. Hela, hela grejen. Tredje gången jag ser honom i olika konstellationer på en väldigt kort tid. Jag blir förtrollad, förhäxad och uppläxad. Blir inte den här karln stor så lovar jag att äta upp min hatt.

En ovanligt trevlig onsdagskväll efter två dagar av stockholmsenergisugare blev jag booostad av energi av Kycklingen, Solrosen, Annika och Mattias. Vi dinerade och blev serverade av de trevligaste av servitriser - måste säga att jag har ett extraordinärt gott öga till serverings- och barpersonalen på Debaser (även om maten inte når upp till något mer än OK - vilket är att leva upp till förväntningarna på ett konsert-klubb-barställe). Ja, jag är nöjd å det ohyggligaste.

Nu ska jag försöka varva ner och ladda om inför morgondagens pengajobberier..

Och mina vänner - glöm inte att helga Mattias och Lashing Patsy mer just Er närvaro den 15 mars kl 19:00 på Jeriko då de har realeseparty för sitt debutalbum!